Eriemb.se

Eritrea inifrån

Martin Schibbye  (journalist) och Johan Persson (fotograf) greps 1 juli 2011 misstänkta för terrorbrott efter att de tagit sig in i Ogaden från Somalia. De tog sig in i området för att rapportera om de övergrepp som flyktingar hade berättat om och vilka kopplingar det hade till oljeföretaget Lundin Petroleums verksamhet. Den 27 december samma år dömdes de två till 11 månaders fängelse. Efter ett nyhetsprogram från Rapport visade inslaget att att bevisen mot Schibbye och Persson var förfalskade. Tillsammans har de skrivit boken 438 dagar som gavs ut år 2013 och samma år sände SVT dokumentären Diktaturens fångar som innehåller utsmugglat filmmaterial om händelserna. Nu har Martin och Johan återvänt till Afrika och reste till Eritrea för att lyssna till hur landets ministrar ser på framtiden.

“Vid ett av borden sitter en eritreansk affärsman och avnjuter en espresso. När han får höra att vi är svenska journalister blir han lätt irriterad.

– Ok, vi har inga val där man röstar, så ja då är vi väl en diktatur då, fine skriv det, men i gränskonflikten har vi ju rätt. Varför erkänner inte omvärlden det? Och varför ska alla mobba oss. Varför kritiserar de aldrig Qatar och Saudiarabien när de slår ner på proteströrelser. Allt vi gör här är att försöka skapa lite social rättvisa. Sedan kan vi ha reformer absolut. Men se på den arabiska våren, den kidnappades av extremister.

– Den så kallade ”oppositionen”, jag vill inte ens kalla dem opposition, de sitter i bekväma stolar framför sina datorer och klagar. Vilka är de ens? Jag känner dem, varenda en av dem känner jag från kriget, jag vet vilka de är. De betyder ingenting. De klagar på vår president, han som går i enkla skor, han dricker inte whisky eller ens lite vin, bara vatten i små, små glas, säger han och visar genom att måtta ett litet glas på bordet.

– Vad gör man om man inte har vatten? Jo man kavlar upp armarna och jobbar för att ordna vatten. Vad gör man om man inte har el? Jo man jobbar och drar ledningar, bygger energiverk så att vi kan få el. Vad gör oppositionen? I stället för att jobba så sitter de och pratar om fria val. Jag vet vad det är för människor …”

Läs den fullständiga artikeln och reportaget som är uppdelat i 3 delar här. 

Baobab i Madagaskar

Känner ni igen det afrikanska trädet (i Madagaskar) med tjocka stammar kallat baobab? Apornas bröd eller livets träd kallas det också tack vare de otroliga hälsoegenskaperna trädet för med sig. Baobab har använts inom medicin i hundra tals år men det var bara ett par årsedan EU godkände Baobab som ingrediens i olika produkter och sedan dess har man inte hört mycket av det. Baobab har en antioxidantvärde som är fem gånger större än populära Acai (acai har tio gånger större värde än en apelsin). Baobab är extremt nyttig och innehåller höga halter av fibrer, C-vitamin, magnesium, kalcium, järn och kalium. Baobab skyddar både människors och djurs celler och råder bot på många sjukdomar och negativa hälsotillstånd. Forskningar har också visat att de nyttiga antioxidanterna som finns i baboab förebygger cancer då de reparerar kroppens celler. En annan forskning visar även att det minskar risken för hjärt och kärlsjukdomar. Det minskar även trötthet och utmattning och då det innehåller zink bidrar det till en normal syrebalans.

Det finns otroligt många sägner och legender om hur trädet använts i generationer och hur mycket det ger till både människor och djur. Själva stammen drar till sig drickbart vatten, material från baobab har använts för att tillverka kläder och råvaran nyttjas som näringsrik mat. Även baobaboljan är otroligt skyddande och återfuktande för huden och täpper inte till porerna.

Lokalbefolkningen använder frukten från trädet blandat med vatten till saft, fröna rostas och görs till kaffe, bladen kan användas som spenat och de nyttiga fröna kan man tugga på. Man kan göra både sylt och pulver av trädet för att få i sig alla de nyttigheter som finns gömda där i. För oss är det enklare att köpa baobabpulver som man kan tillsätta i mat och dryck. Baobabpulvret utvinns från frukterna som växer på trädet, frukterna plockas och torkas för att sedan malas ner. Det rekommenderade intaget är 1-3 teskedar per dag. Pulvret finns i de flesta hälsokostaffärer och ligger runt 150 kr för 200 gram. Även i Australien har har bladen länge använts inom den traditionella läkekonsten då barken och löven används mot feber och har en antiinflammatorisk effekt.

Baobabträders släkte rankas till det störta i världen, stammarna är så breda att de fullvuxna träden ofta är ihåliga och kan förvara upp mot 30 000 liter vatten och många elefanter och giraffer har överlevt tack vare det mirakulösa trädet. Förr användes även stammarna som skydd och tillflykt under krig och konflikter.

Träden har en otroligt lång livslängd och det äldsta trädet man stött på var minst 5000 år gammalt. Lokalbefolkningen menar att man knappt märker när ett baobabträd dör då det långsamt förvandlas till dam och soft och blåser iväg!

Madagaskar

I och med att Madagaskar har varit en isolerad ö under många miljoner år så har det inte påverkats av organismer från fastlandet utan har en alldeles unik flora och fauna har utvecklats. Människorna kom till ön för ca 2500 år sedan och var en av de sista stora öarna på jorden som människor bosatte sig på.  Urbefolkningen kom från Borneo i kanoter där de sedan kom att möta elefantfåglar, jätte fossa och jätte lemurer dock började dessa nybyggare skära ner skogarna.

Trots att Madagaskar är 2 % av Afrikas yta så finns det fler arter av orkidéer här, 80% av växterna är endemiska vilket betyder att de endast finns på ön samt att det finns sju av åtta arter av baobabträdet. Djurarterna är ännu mer enastående där vissa är 100% unika för just Madagaskar. Kombinationen av ön unika biologiska mångfald och de växande miljöhoten från människorna i resten av världen har fört Madagaskar till toppen av listan för global naturvård.

Glädje i sorg

När krig och orättvisor bryter ut är det alltid barnen som är de värst utsatta och under allt kaos som händer är det lätt att barn av misstag tappar bort sina föräldrar eller att de kidnappas av soldater för att tvingas ut i krig eller för att jobba som ”tjänstefolk” åt soldaterna. FN beräknar att ungefär 3500 barn under 18 år är på flykt utan någon förälder. Som bekant har Sverige tagit emot många flyktingar under de senaste åren, även från Eritrea där majoriteten flyr på grund av diskriminering, våld och tvångsrekrytering. I situationer som dessa finns det inte alltid mycket vi kan göra, tyvärr kan vi inte ändra världsförhållanden men vi kan hjälpas åt och göra det bästa av situationen. Lek och skratt hjälper både vuxna och barn att bearbeta sorg. Sorg kan visa sig på många olika sätt men är alltid en naturlig reaktion på förlust. Idag har vi barn världen över som förlorat sina hem och familjer och det är viktigt att förutom att ge stöd även kunna påminna om att det är okej att skratta och ha kul mitt i allt elände.

Clowner utan gränser

Det finns några organisationer som verkar för barnen och ungdomarnas rättigheter på flykt och för att få stöd och stabilitet i sina liv, även under de långa perioderna de bor på flykting läger. En speciell organisation är Clowner utan Gränser som påminner barnen att det finns folk där ute som bryr sig. Denna organisation skiljer sig från andra och lyfter inte upp det hemska utan fokuserar på att ge energi till varje människa de träffar. De möter barnen i lek och glädje och deras vision är en värld fylld av lek, skratt och drömmar. Där alla människor har möjlighet att utvecklas, att uttrycka sig fritt och att känna hopp även i utsatta situationer. Vad de gör är att de skickar clowner och artister till konflikt drabbade områden där krig och orättvisor drabbat människor och använder humor och lek för att ge både människor och barn möjlighet att utvecklas och fokusera på det fina. Clowner utan Gränser har inte arbetat direkt i Eritrea men i andra afrikanska länder som Kenya, Rwanda, Burundi, Lesotho och Swaziland.

”Under 2015 skrattade vi tillsammans med fler än 130 000 barn i 16 länder.”

Det är otroligt viktigt att sprida glädje och få folk att tänka på annat än det hemska som händer. Även om det bara är för en kort stund så kan det ge stöd och hopp för framtiden. Att visa sig genom lek och sång är något som är välkänt och används ofta inom sorg hantering av barn, man tillåts drömma och skratta en stund och aktivera de kreativa sidorna. Lek och spel är bra för alla åldrar och oberoende på tidigare sorger och situationer. Spela sällskapsspel eller ge dig ut på den afrikanska savannen och möt de exotiska djuren i online spelet Raging Rhino. Cross Dakar City är även det första dataspelet från Senegal där vi får följa Mamadou som är en tiggarpojke. Skaparen bakom spelet säger

– Jag bestämde mig för att bygga Cross Dakar City för att öka medvetenhet om en fråga jag bryr mig mycket om. Läs mer här. Och för att testa på andra inspirerande spel kan du kolla igenom casinokanonen.com’s guider. Här nedan kan du även se en kort film från Rwanda där ”Clownerna” uppträder för barn.

EU:s resolution om situationen i Eritrea

EU beslutade att ge 2 miljarder kronor i bistånd till Eritrea mellan år 2016-2020 vilket är en kraftig höjning sedan förra perioden. Men nu diskuteras frågan vilt vad som händer med dessa pengar, Eritrea lovar en sak men vad det är som faktiskt sker är en annan. EU diskuterar regelbundet frågan om mänskliga rättigheter med Eritrea men de tycks inte vilja resonera och på senare tid kritiserar Eu-parlamentet både Eritrea och EU:s biståndsprogram då frågan om Dawit Isaak inte ens togs upp.

– Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är omfattande i Eritrea. Sedan åtta år ligger landet i botten på i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Det är Afrikas värsta fängelse för journalister. EU:s biståndsprogram löper över flera år och förhandlingarna med mottagarlandet är ett utmärkt tillfälle för unionen att ställa krav. Miljarduppgörelsen med Eritrea offentliggjordes i december. Och kommissionen hänvisar till ett mer än ett år gammalt uttalande. Det är bedrövligt, skriver Björn Tunbäck, styrelseledamot i Reportrar utan gränser.

Vad som kommer ske här näst går det endast att spekulera kring men att ge ett bidrag på 2 miljarder kronor till ett land som inte håller vad de lovar är inte rätt någonstans.

Om du är intresserad kan du genom denna sida kan du läsa om Europaparlamentets resolution om situationen i Eritrea.

Under de två senaste åren kom drygt 20 000 asylsökande till Sverige från Eritrea och under 2016 väntas det fortsätta i samma takt. Man kunde ha förväntat sig att människorättsläget i Eritrea var en central fråga i biståndsöverläggningarna säger Björn. Och för alla flyktingar som Sverige tar emot ber vi endast om en person tillbaka, Dawit Isaak men det ser inte bra ut. EU vill ses som ett fredsprojekt med mänskliga rättigheter som en ledstjärna men det finns många anledningar till att ifrågasätta deras engagemang. Anses det som acceptabelt att en man som suttit fängslad i över 14 år utan rättegång inte ens nämns när EU ger miljardbistånd till just det landet? Genom att glömma Dawit glömmer man även hans kollegor och alla andra journalister som sitter fängslade.

Hjälporganisationer

I Eritrea och framför allt Asmara är behovet av dövskoleverksamhet enorm. Över 500 barn står på listan att bli inskrivna i en dövskola men det finns många mer än så som skulle behöva hjälp. Döva, dövblinda och döva med ytterligare funktionsnedsättning upplever en svår situation när de är omgivna av samhällets attityder och rättigheter. I landet finns det ungefär 15000 döva personer men endast 2 skolor. De skolor som finns leds av evangeliska kyrkan där de jobbar med teckenspråk. Tanken är även att utarbeta teckenspråkslektion och bygga en ny skola.

Det finns bland annat två hjälporganisationer som bidrar till skolorna i Eritrea. Den ena är DAM – Dövas Afrika Mission
samt P12 där du kan välja att ge en gåva och bidra med din hjälp.

Dessa två organisationer försöker att ge alla ett lika värde där vare sig du är döv eller ej så har du rätt till utbildning. De har båda riktat in sig på Eritrea och med hjälp av svenska kyrkan så kan de fira gudstjänst, utöva diakoni och bedriva mission. Deras uppgift är att ge barn och ungdomar möjlighet till att gå i skolan under bra förhållanden. Det är dock inte bara ekonomiska bidrag som behövs utan även ett utbyte av döva personer i Sverige för att ömsesidigt kunna stärka varandra i diverse frågor. Och även för att öka medvetandet bland folk.

Människorätten i Eritrea

Eritrea är ett av världens fattigaste länder där 3/4 av befolkningen jobbar inom jordbruk som odling, boskapsskötsel eller fiske. Industri och infrastruktur som vägar, järnvägar och hamnar byggdes upp av den italienska kolonin under mitten av 1900 talet. Jordbruket är huvudnäringen i landet men skördarna räcker inte till för att mätta befolkningen ens under goda år. Dock har BNP ökat de senaste åren tack vare tillväxten av den nya guld och silver gruvan Bisha och den nya produktionen av cement från fabriken i Massawa. Den ekonomiska tillväxten beräknas till över 10% per år vilket är ett stort kliv framåt dock ligger fortfarande konflikter kvar mellan Etiopien och Eritrea vilket hela tiden ökar spänningarna och landets utveckling. Eritrea vägrar även att ta emot hjälp utifrån och är inte ens medlem i den internationella samarbetsorganisation som finns för länder i Afrika.

Kriget mellan Etiopien och Eritrea
1961 utbröt ett krig mot Etiopien vilken kom att bli ett 30 årigt krig. Presidenten Mengistu Haile Mariam störtade i kriget i maj 1991 vilket ledde till att det eritreanska självständighetskriget avslutades. Och det var inte förens 2000 som Eritrea och Etiopien undertecknade ett fredsfördrag. Efter självständigheten har landet haft ekonomiska problem och i och med kriget så skadades ekonomin allvarligt. Regeringens första utvecklingsprojekt var Warsai-Yekalo kampanjen som går ut på att både män och kvinnor tvingas till militärtjänst, som ska bidra till att bygga upp landet igen då de utgör arbetskraft för staten och alla måste jobba gratis. Ofta är det unga eritreaner som jobbar med att bygga upp jordbruk, skolor, sjukhus, vattendammar med mera för att locka utländska investerare och turism. Sexuellt våld mot kvinnor och kvinnliga soldater är något som är allt för vanligt och invånarna saknar hopp. Men med den obligatoriska militärtjänstgörningen för unga driver det tusentals personer på flykt varje år som betalar tusentals kronor för att försöka ta sig till Europa. En stor del av flyktingarna kommer till Sverige där alla eritreanska asylsökande får skyddsbehov och uppehållstillstånd. Idag är eritreaner den näst största gruppen av flyktingar efter syrianer.

Yttrande frihet i Eritrea

1996 stiftades lagen att alla medborgare hade möjlighet och tillstånd att starta egna tidningar men det var många regler man skulle följa samt licenser för journalister och tidningar. Men ett flertal olika tidningar trycktes och vi kunde läsa om allt från nöje, politik och kultur. Men så i september 2001 togs stiftningen bort mot den fria pressen. De privata tidningarna förbjöds och ledde till att många fängslades där de behandlades riktigt illa. Politiska eliter håller nu mer stenkoll på tystnad genom sträng censur och hot om man bryter detta.
Detta slutar med att flera journalister och folk inom media avlider i fängelset på grund av usel vård, tortyr och avrättningar. Det fria ordet är ett minne blott och Eritrea gick in i en nytid med sträng censur där ingen som helst yttrandefrihet tolereras. Eritrea är svartlistat som världens värsta land när det kommer till yttrandefrihet. Inte ens filmer tillåts att visas då det tar minst 2 år i snitt att kolla igenom filmen och klippa bort eventuella scener som de inte gillar. Att få en filmaffisch godkänd tar runt en månad och vid det här laget, efter 2 år så är varken filmen aktuell längre och det finns heller inga pengar att få in. Men detta drabbar inte bara privata produktioner men även statliga journalister som ständigt lever under hot och förföljelse och ingen som helst kritik tolereras.

”För eritreaner är arresteringar vardag, och något som genomlevs av såväl män, kvinnor som barn, gamla och unga. Fängslade möter rena helvetet. I vissa fall sänks containrar med fängslade ner under jorden, i andra lämnas de i inhägnader under frätande sol. Tortyren än utbredd, och vanliga metoder är att fångar misshandlas med järnstänger, hängs upp i träd i dagar eller smetas in med socker och lämnas fastbundna i solen som godis för insekter”. Sa ordförande för FN:s speciella utredningskommission för Eritrea. Du kan läsa hela artikeln här
Situationen är ohållbar och politikerna i Eritrea säger “No war, no peace” vilket inte alls ser hoppfullt ut. Dock jobbar FN konstant med att hitta en lösning och vi kan inte annat än hoppas på att landet kommer få en helomvändning där eritreaner kan leva i fred igen.